Jo, det känns ofrånkomligt tråkigt att starta en ny blogg på en deppig dag, men nu är det ju som det är.
Som jag nämnde tidigare går det väldigt upp och ner för mig nu, och idag har det väl varit mer "ner" än upp ...
Det känns tungt att ha förlorat allt det som tidigare utgjort 95 % av mitt liv, och det är svårt att hitta motivationen att leta efter något annat. Jag tycker om uttrycken "If it ain't broken, don't fix it" och "Why change a winning concept?" och nu känns det som jag på något sätt går emot dem båda.
Jag fungerade oerhört bra på CTR (Centrum för teologi och religionsvetenskap, för den oinvigde), jag har kämpat mycket, men jag uppnådde också mycket där, det var inte alls "broken", men det var - åtminstone för mig - ett "winning concept".
Och nu ska jag på något lite omskrivet sätt ändå försöka att laga det som inte är trasigt, och förändra det vinnande konceptet....
Nu finns det inget jag kan göra åt det, jag vet det. Jag kom inte in på en forskarutbildning, jag kan inte söka igen i Lund förrän 2017 och jag måste göra något annat med mitt liv under tiden. Men det behöver ju inte betyda att jag gillar det ...
Jag har haft min beskärda del av motgångar och kamp i livet, och när jag då får någonting som är riktigt bra vill jag inte släppa taget om det. Jag är medveten om att jag kan få något annat som också är bra, men det känns lite övermodigt att bara rycka på axlarna åt att något som jag trots allt vet var bra, nu är borta. För möjligheten finns ju också att det jag får istället är något mycket sämre.
Ja, det blev en deppig anteckning så här på bloggens första dag. Jag antar att man kan hoppas på att kommande dagar och inlägg blir lite mindre deppiga, eller hur?
Förstår att det är en väldigt jobbig situation! Hoppas du mår bättre snart! Kram
SvaraRaderaTack så mycket! Kram!
SvaraRadera